Ett jättetrevligt ungt par - blivande man och fru - kom på besök hemma hos mig (och Hamza, som också befann sig hemmaplan för tillfället) för att provsmaka två olika kombinationer utav cupcakes.

Alternativ ett bestod utav kladdkakemuffins med chokladmousse, toppad med gräddsmörkräm. Alternativ två bestod också utav kladdkakemuffins, men med hallongrädde (en syrlig variant) och vitchoklad-frosting. Tillsammans bestämde de blivande makorna (med min rådgivning, förstås) att de ville ha kladdkakemuffins med hallongrädde och marängsmörkräm.

Dekorationen till cupcakes'en kommer att bestå utav ett litet "skogstema", med guldsprayade blommor, duvor och gröna blad. Inte riktigt som cupcakes'en på bilderna nedan. Cupcakes'en som jag gjorde, dagen till ära, bestod utav lite olika slags dekoration som ett förslag till brudparet.

Idag när jag var iväg och handlade hittade jag två jättesöta förpackningar med te i mataffären. Jag kunde inte motstå att köpa dem, bara för att de var så söta. Billiga var dem också, bara tio kronor per förpackning. Är ni också sådana, att ni ibland köper saker bara för att det är gulligt...?

Idag har det varit en riktigt stressig dag, jag vaknade tidigt och blev tvungen att springa en massa ärenden med min man. Vi återvände hem strax efter lunch-tid och då satte jag igång med att baka dagens cupcakes till provsmakningen (det är nämligen ett par som varit här på provsmakning idag, inför deras kommande bröllop i oktober). Jag har verkligen haft supermycket att göra idag, så nu ska jag (trots att klockan är så pass mycket i skrivandes stund...) gå och göra mig en kopp varmt te, och bara ta det lugnt innan läggdags!

Våran "lilla" nykomling - som visserligen snart är fyra månader gammal - tar upp mer tid än vad man tror, trots att han är så snäll och lugn! Ilyas-ponken blir ju inte heller yngre (och/eller lugnare...) med tiden så det är alltid full rulle här hemma!

Tiden bara rinner iväg och allt går så otroligt fort. Det gäller verkligen att ta vara på denna tiden tillsammans, medans barnen är små. Innan man vet ordet utav så är de ju nämligen inga bebisar längre.

Jag har sagt till mig själv flera gånger att jag måste skärpa mig och börja blogga lite mer. Dels är det ju för min egen skull (för att jag älskar att baka - och blogga...) men också dels för er - mina läsare! Det är ju trots allt tack vare er som bloggen fortsätter att leva!

Mina föräldrar, min storasyster och hennes man (min svåger ju) var i Indien i början utav året. De reste till Goa, en bra (?) plats att resa till när man är förstagångsresenär till kulturella Indien. Goa är väl antagligen lite sönderturistat (för att inte tala om alla hippie's som "promotat" stället sedan 70-talet, hehehe...), men som sagt; alltid något att börja med!

Min mamma är en riktigt duktig fotograf med känsla för härliga bilder. Jag har alltid tyckt att det är roligt när hon skickar mail till mig med bilder som hon har fotograferat, ibland sitter jag också och asgarvar åt en del roliga kommentarer hon lägger till. Haha! Härligt ju!

Mamma är dessutom jättebra på att fotografera natur- och miljöbilder. Och det är inte heller sällan man ser riktigt komiska bilder också. Jag hittade dessa semesterbilder återigen när jag skummade igenom min mail (ouff, och jag har ju minst sagt MÅNGA mail också...), och jag kom genast att tänka på att jag ju inte publicerat dem här på min blogg. Men jag tycker definitivt att ni ska få se dem, så här kommer dem! Håll till godo kära vänner, och hoppas att ni gillar bilderna. Kommentera gärna, det är alltid roligt att läsa era kommentarer.

Idag hade jag i uppdrag att göra lite tårtdekorationer till ett dop som äger rum i Södertälje imorgon, lördag. Bl a så gjorde jag dessa gulliga babyskor (se nedan), ett hundratal blommor och en sovandes baby.

Färgerna har reda varit förutsedda utav beställaren, så det var bara för mig att sätta igång och arbeta. Jag tyckte att det var väldigt roligt att göra skorna - detta är andra gången som jag gör babyskor utav denna modellen. Färgvalet och modellen påminner ju nästan lite om tennisskor. Jättegulligt, tycker jag!

Det är lite pilligt att göra skorna, men faktiskt inte så svårt som det ser ut att vara. Båda skorna tog ungefär en timme att tillverka.

Mina föräldrar tycker om att plocka blåbär, och en dag när de kom och hälsade på hade hemma hos oss hade de en massa blåbär med sig - säkert tre liter! Det tackar jag verkligen inte nej till, blåbär som är så goda. Nästan hela ransonen åkte in i frysen, förutom ett par skålar med blåbär, mjölk (... och en skvätt grädde) och lite strösocker som snabbt gick åt. Ilyas gillar att äta blåbär på detta viset, men mest gillar han att äta frysta blåbär.

Passade på att göra ett receptet på dessa jättegoda (!) blåbärsmuffins, "To die for-Blueberry muffins", som har en smulblandning överst. Den påminner precis om de där smulorna som befinner sig längst uppe på en klassisk smulpaj, fast denna varianten har smak utav kanel. Otroligt gott! Såhär goda muffins har jag inte ätit på länge, så jag lät dem vara helt naturella.

Riktigt perfekta blåbärsmuffins!

1,5 dl cup vetemjöl

3/4 cup socker

1/2 tsk salt

2 tsk bakpulver

1/3 cup vegetabilisk olja (t ex rapsolja eller solrosolja)

1 ägg

1/3 cup mjölk

1 cup färska (eller frysta) blåbär

1/2 cup socker

1/3 cup vetemjöl

1/4 cup smör

1,5 tsk malen kanel

Sätt ugnen på 200 grader. Blanda vetemjöl, socker, salt och bakpulver i en skål. Häll olja, ägg och mjölk i en annan skål och vispa (det går bra med en ballongvisp, elvisp behövs inte om man inte vill) i cirka 1 minut. Blanda mjölblandningen med äggblandningen, och rör försiktigt i blåbär med en slev. Fyll muffinsormarna till 3/4, ungefär. Blanda de torra ingredienserna till smulblandningen, och rör till sist i smöret (skär det gärna i skivor/kuber innan du blandar allt). Blandningen skall vara väldigt "smulig". Strö över smulblandningen över muffinsen. Det behövs inte mycket smulor!

Grädda i cirka 12-15 minuter i ugnen, eller tills smulblandningen ovanpå muffinsen har blivit lite gyllebrun.

I förrgår bestämde jag mig för att baka en mjuk kaka (vilket ju var ganska länge sedan...) och valet föll på att göra en choklad- och banankaka. Jag har ju gjort många varianter utav choklad/banankakor, fast ingen med båda delarna i.

Jag kan minnas att min mamma har en receptbok hemma fylld med gamla urklippta recept, och där har hon ett recept på en Choklad- och banankaka. I hörnet har hon med stora bokstäver skrivit - som en liten reminder: "EJ GOD!". Med en sådan ärlig recension vill man ju inte ens ta sig tid att slänga ett öga åt receptet, haha. Receptet som jag har använt är alltså inte detsamma... ;-)

Den smakar mestadels choklad, men har en eftersmak utav banan. Gott, och lite annorlunda istället för en helt "vanlig" chokladkaka. När kakan var färdig och hade svalnat ordentligt, pudrade jag över lite florsocker och dekorerade med färska blåbär och hallon. Det kändes väldigt fräscht!

När jag var liten var jag kompis med en gammal tant (vi är fortfarande vänner än idag, hon är en supergó gammal dam med klös i!) som brukade äta mjuka kakor tillsammans med en skvätt ovispad grädde. Med risk för att få lite kärringvarning nu, måste jag säga att det faktiskt kan vara riktigt gott ibland att äta på detta viset. Bäst är dock att äta såhär om kakan har blivit för torr/torkat i kanterna.

Prova någon gång, så får du se...

Till alla er som älskar saltlakrits kommer här en helt utsökt glass som jag gjorde häromdagen, nämligen saltlakritsglass. För att få fram den salta smaken i glassen använde jag polkagrisar med lakritssmak (vi hade en påse hemma som blivit över efter ett besök i Gränna - ingen tycktes tyvärr vilja äta upp dessa små karameller...). Jag tog fram grunden till glassen på ungefär samma sätt som man gör fluff - d vs att man smälter godiset tillsammans med grädden. Därefter följde jag de "vanliga" instruktionerna när man gör glass, vilket ungefär innebär att vispa äggulor tillsammans med socker och kokar upp detta tillsammans med själva glassmeten. Det är faktiskt jättelätt att göra egen glass! Vet att jag har sagt det förr, men glassmaskin har verkligen varit en investering i vårat hem.

Säkert är ni en del, mina kära bloggläsare, som har märkt att det uppenbarligen har varit ganska dött här hos Tårtspecialisten. Jag har liksom känt att jag inte haft varken tid eller ork att uppdatera "ordentligt" senaste månaden. Därför tyckte jag att jag behövde ta ut en liten paus, den kändes välförtjänt faktiskt. Jag vet att det har blivit mer och mer sällan mellan blogginläggen, men ni får inte glömma att jag har en liten bebis hemma (och bebisens storebror, förstås) som tar upp lite utav min tid. Bebistiden är ju något som aldrig kommer igen och det får man faktiskt ta och njuta lite utav, tycker jag...! ;-)

Men nu är jag som sagt tillbaka, och jag har förstås lite att uppdatera till er!

Saltlakritsglassen som jag gjorde var kanske en aning för salt i smaken, gissar på att jag använt lite för många karameller. Det är inte så att man skulle kunna äta stora mängder utav glassen, vilket kanske är lika bra, hehe! Jag kände att jag blev tvungen att bryta av med något sött, och ringlade över lite vitchokladsås (finns en tub att köpa utav märket Odense) och toppade med några frysta hallon.

Snacka om en fullträff för smaklökarna! Smaken blev exakt som en glass jag älskade när jag var liten. Det var en GB-glass som såg ut som ett spöke. Jag minns att den hade ett svart överdrag, som jag tror bestod utav vitchoklad (eller nåt) med lakritssmak. Spöket hade rosa ögon också, läskigt värre... ;-)